lördag 10 november 2012

Livstecken...

Misstänker att det inte finns en kotte kvar här!
Jag har genomgått (gör väl iofs fortfarande) sämsta och tyngsta hösten någonsin. Jag håller på att separera från mina barns pappa. Det har tagit nästan allt fokus.
Men jag har flytt in i träningen. Kört mer än någonsin. Mest för att inte behöva vara hemma.
Å vikten är i dagsläget lägre än jag kan komma ihåg. Jag har kämpat för att inte strunta i att äta!
Vet inte vad som kommer hända här. Har inte ens haft ork att läsa dom bloggar jag brukar, så jag har ingen aning om vad ni haft för er hela hösten... Vet inte om jag kör igång igen eller inte. Förmodligen blir det när dom sista bitarna faller på plats. Som var man ska bo tex!

4 kommentarer:

  1. Jag har varit här och kikat då och då men misstänkt att något inte har varit som det ska. Jag förstår att en separation är helt fruktansvärt och vidrig att gå igenom. När jag separerade från mitt ex i våras blev bloggen lite av min räddning. Jag kan något att förlora mig i (förutom träningen) och jag märkte att man kunde få så mycket stöd från människor.

    Med tiden kommer bitarna att falla på plats och under tiden; försök att göra sådant som får dig att må bra mellan varven.

    Stor, stor styrkekram till dig! KRAM

    SvaraRadera
    Svar
    1. Träningen har verkligen varit räddningen! Skrivandet däremot har inte alls lockat. Men suget börjar komma mer och mer... Får se vad som händer! =0) Kram

      Radera
  2. Herregud vad jobbigt! Jag är verkligen ledsen att läsa detta och jag förstår att du har det jobbigt. Jag finns kvar och jag är glad att du är tillbaka!

    SvaraRadera