Magsjuk

Jag ber om ursäkt för min högst oregelbundna närvaro här.

Mentalt åker jag bergochdalbana mest hela tiden. Ena dagen känns allt toppen och jag känner mig väldigt hoppfull, till att nästa dag känna mig längst ner på botten å har en nattsvart syn på framtiden.

Det enda som är konstant är träningen. Det är den som gör att jag överlever.
Den vecka jag inte har barnen tränar jag dagligen. När jag har barnen så blir det ändå ett par gånger. För min egen överlevnad.

Nu ligger jag hemma med en magsjuka på sluttampen. Hoppas verkligen att jag kan äta ordentligt idag, så att jag kan köra i eftermiddag...